Kategori: Akut tandvård

Vita fläckar på tänderna behöver inte alltid vara ett tecken på att du har en tandsjukdom, utan i vissa fall kan fläckarna vara helt ofarliga. Men ibland kan vita fläckar på tänderna innebär att du har drabbats av karies eller en tandskada. 

Att drabbas av vita fläckar på tänderna är vanligt förekommande och oftast ofarligt. Men trots att vita fläckar på tänderna i många fall inte är något man behöver oroa sig för bör man uppsöka tandvården om man drabbas av vita fläckar. På så sätt kan din tandläkare fastställa orsaken bakom fläckarna och om det behövs, påbörja en behandling. Det är många som tror att vita fläckar på tänderna inte går att behandla vilket inte stämmer. Vita fläckar på tänderna kan exempelvis behandlas med skalfasader eller en Icon-behandling.  

Orsaker till vita fläckar på tänderna 

Det finns flera olika orsaker till att du drabbas av vita fläckar på tänderna. Nedan hittar du vanliga orsaker till att vita fläckar uppstår.  

Mineraliseringsstörningar 

En vanlig orsak till att du drabbas av vita fläckar på tänderna är mineraliseringsstörningar. Det finns flera olika typer av mineraliseringsstörningar och medan vissa störningar är ofarliga kan vissa vara skadliga för tänderna och kräva behandling. Molar incisor hypomineralization (MIH) är exempelvis en skadlig typ av mineraliseringsstörning som gör emaljen mer porös och skör. Det gör i sin tur att tänderna lättare drabbas av skador och tandsjukdomar. Ett vanligt symtom på MIH är vita alternativt gulbruna fläckar på tänderna. 

Fluoros 

Fluoros är en ofarlig typ av mineraliseringsstörning som orsakar vita fläckar på tänderna. Tillståndet uppstår om man som barn har intagit för mycket fluor. Den främsta orsaken till att man drabbas av fluoros är dricksvattnet. Dock är tillståndet relativt ovanligt i Sverige då fluorhalten i dricksvattnet aldrig får överstiga 1,5 mg fluor per liter vatten. Viktigt att tänka på är dock att fluoros och fluor inte är skadligt för kroppen eller för tänderna. Tandvårdsprodukter som innehåller fluor skyddar tänderna och är i dag det effektivaste vi har mot karies. 

Karies 

Initialkaries används för att beskriva karies i ett tidigt skede. Karies uppstår när plack, bakteriebeläggningar, samlas på tänderna och inte tas bort regelbundet. Dessa bakterier frigör då syror som bryter ned emaljen. Vid initialkaries är det bara emaljen som har påverkats men om tillståndet inte behandlas kan karies sprida sig djupare in i tanden. Karies är ofta svårt att upptäck själv men kan i ett tidigt skede orsaka vita fläckar på tänderna. 

Tandtrauma 

Om du plötsligt drabbas av vita fläckar på tänderna kan det bero på att dina tänder har utsatts för ett trauma. Denna typ av vita fläckar uppstår oftast redan i ung ålder i samband med att man som barn ramlar och slår i sina tänder.  

Har du vita fläckar på tänderna? Då ska du inte vänta med att söka vård. Det kan vara svårt att själv veta vad det är som orsakar fläckarna och därför bör du besöka en tandläkare för att få hjälp med diagnostisering. 

Så behandlas vita fläckar på tänderna 

Det finns två olika sätt som vita fläckar på tänderna kan behandlas på. Vita fläckar på tänderna kan dels behandlas med Icon. Vid en behandling med Icon applicerar tandläkaren ett medel på tänderna som öppnar upp porerna i emaljen. Medlet kan appliceras flera gånger tills dess att önskat resultat uppnås. Därefter appliceras resin, en flytande plast, på tänderna.  

Vita fläckar på tänderna kan även behandlas med skalfasader. Då fästs tunna tandfärgade skal på de tänder som du vill förändra utseendet på. Skalfasader kan tillverkas i antingen porslin eller komposit.  

En tandböld kan även kallas för abscess och innebär att var har samlats vid en tandrot. En tandböld kan vara mycket smärtsamt och bland annat orsaka symtom som tandvärk och svullnad.  

En tandböld är en typ av tandinfektion och uppstår i död vävnad och infekterade tandköttsfickor. En tandböld orsakas av bakterier och kan, om den inte behandlas, leda till sepsis även kallat blodförgiftning. Därför ska du inte vänta med att söka akut tandvård om du misstänker att du har en tandböld.  

Vad är en tandböld? 

En tandböld är en varansamling vid tandroten orsakad av en infektion. En tandböld kan bland annat uppstå om tandpulpan, käkbenet eller tandköttet har drabbats av en inflammation. Om tillståndet förblir obehandlat kommer bölden fortsätta att växa tills dess att den spricker.  

Orsaker till tandböld 

En dålig munhygien är den främsta orsaken till att en tandböld uppstår. En tandböld kan nämligen bildas om det samlas mycket bakterier på tänderna eller i tandköttsfickorna. Tillståndet uppstår om dessa bakterier sedan når pulpan. Ytterligare orsaker till tandsjukdomen tandböld är: 

• Tandtrauma 

• Obehandlad karies 

• Skadade tänder

• Visdomständer som tränger fram 

• Tandköttsinflammation

• Rökning eller snusning 

Symptom på tandböld 

En tandböld kan orsaka flera symtom och liknar till utseendet ofta en liten finne eller knöl på tandköttet. Knölen brukar sedan i sin tur vara öm och svullen. Nedan hittar du flera symtom på tandböld: 

• Ihållande smärta och svullnad som blir värre när du tuggar eller sväljer 

• Pulserande och/eller bultande tandvärk  

• Ansiktet, kinden eller halsen svullnar 

• Rodnad 

• Feber 

• Dålig smak i munnen och dålig andedräkt som kommer plötsligt 

När ska jag söka vård? 

Om du har någon av ovanstående symtom ska du inte vänta med att söka akut tandvård. Om du har feber eller är svullen i ansiktet kan det vara ett tecken på att infektionen har spridit sig. Om en tandböld förblir obehandlad kan nämligen infektionen sprida sig och i värsta fall orsaka sepsis, även kallat blodförgiftning. 

Behandling av tandböld 

En behandling av tandböld innefattar flera steg. Först dräneras tandbölden för att infektionen ska kunna avlägsnas. Tandläkaren undersöker sedan orsaken till bölden och beslutar om efterbehandling är nödvändigt. Om tandbölden har spruckit av sig själv måste den resterande infektionen ändå avlägsnas för att förhindra att infektionen sprider sig. Om tandbölden inte har spruckit kan i vissa fall dränering vara nödvändigt under en längre tid för att allt var ska kunna dräneras.  

Efter dränering behandlas du ofta med antibiotika. Beroende på orsak till infektionen kan din tandläkare även bedöma att ytterligare behandlingar är nödvändigt. Exempel på andra behandlingar är rengöring av tandköttsfickor, rotfyllning och i värsta fall tandutdragning. 

Så kan du förebygga tandböld 

Eftersom en dålig munhygien är en av de vanligaste orsakerna till tandböld kan du med hjälp av en noggrann munvårdsrutin och regelbundna tandläkarbesök undvika att drabbas av en tandböld. En god munvårdsrutin bör inkludera tandborstning två gånger om dagen med fluortandkräm samt att du använder tandtråd dagligen. Med hjälp av regelbundna besök hos tandvården kan din tandläkare upptäcka eventuella tandbesvär i ett tidigt skede och behandla dessa innan de blir allt för omfattande. På så sätt upprätthåller du en god munhygien och undviker tillstånd som tandböld. 

Perikoronit är en inflammation i tandköttet vid en visdomstand. Inflammationen uppstår vanligtvis i samband med att en visdomstand inte har brutit fram helt. Tillståndet kan vara mycket smärtsamt och är en vanlig komplikation. 

Perikoronit är ett av de vanligaste akuta tandbesvären som uppstår i samband med visdomständerna. Tillståndet förekommer främst hos personer i åldrarna 19–25 eftersom det är då visdomständerna brukar bryta fram. 

Vad är perikoronit?  

Perikoronit är en tandköttsinflammation vid en visdomstand som bara brutit fram till viss del. Det vill säga att en del av tanden fortfarande ligger kvar i tandköttet. Visdomständerna sitter längst bak i tandraden och är därmed svåra att rengöra. På så sätt kan matrester och bakterier fastna där och orsaka en inflammation. 

Varför uppstår perikoronit? 

Den främsta orsaken till perikoronit är en bristande rengöring kring visdomständerna. Risken för att drabbas av perikoronit ökar om visdomstanden är täckt av en tandköttsflik. Det beror på att då försvåras rengöringen ytterligare. Bakterier kan då samlas runt och under tandköttsfliken och orsaka en tandköttsinflammation. 

Hur märker man att man har perikoronit? 

Symtomen på perikoronit varierar beroende på hur omfattande tillståndet är. Nedan hittar du vanliga symtom på tillståndet: 

• Smärta vid visdomstanden när du tuggar eller biter ihop 
• Tandköttet kan bli rött och svullet  
• Dålig andedräkt 
• Svårigheter med att gapa 
• Feber 

Perikoronit i underkäken kan, om det inte behandlas, sprida sig ner mot halsen och i värsta fall orsaka blodförgiftning. Därför ska du inte vänta med att söka vård om du misstänker att du har perikoronit, oavsett om det är i över- eller underkäken. 

Behandling av perikoronit  

Hur perikoronit behandlas varierar beroende på hur omfattande tillståndet är. Behandling inkluderar dock vanligtvis noggrann rengöring av området. Då spolas området med en koksaltlösning och på så sätt kan bakterier tas bort. Tandköttsfliken kan även i vissa fall behöva tas bort. Därefter kan du bli ordinerad att rengöra området noggrant med hjälp av en enbindelsborste och antibakteriell salva. Vid mer allvarliga fall, exempelvis om du har drabbats av feber och infektionen har spridit sig kan din tandläkare ordinera antibiotika. 

Om perikoronit är ett återkommande problem kan din tandläkare bedöma att du bör dra ut visdomstanden. På så sätt kan du undvika att din visdomstand orsakar ytterligare problematik.

Tandköttsinflammation kan vara en allvarlig munsjukdom om den inte behandlas i tid. 

Tandköttsinflammation kan även kallas för gingivit och är en inflammation i tandköttet orsakad av bakterier. En tandköttsinflammation kan läka ut utan att lämna bestående skador på tänderna eller tandköttet. Men en obehandlad tandköttsinflammation kan leda till tandlossning. Nedan hittar du fyra snabba och viktiga fakta om tandköttsinflammation. 

En dålig munhygien är den främsta orsaken till tandköttsinflammation 

Den vanligaste orsaken till att man drabbas av en tandköttsinflammation är en dålig munhygien. Plack, eller bakteriebeläggningar, samlas på våra tänder dagligen och måste likaså tas bort varje dag med hjälp av tandborstning och tandtråd. Om plack inte tas bort kan dessa bakterier orsaka en tandköttsinflammation. 

Blödande tandkött är ett vanligt symtom på tandköttsinflammation 

Många tror att det är helt normalt att tandköttet blöder lite vid användning av tandborste eller tandtråd vilket inte stämmer. Precis som inga andra delar av kroppen ska blöda ska inte tandköttet det heller. Blödande tandkött är nämligen ett vanligt symtom på tandköttsinflammation. Andra vanliga symtom på tandköttsinflammation är rött och svullet tandkött. 

Tandköttsinflammation kan leda till tandlossning 

Tandköttsinflammation går att, i ett tidigt stadie, behandla med hjälp av en förbättrad munvårdsrutin och regelbundna besök hos en tandläkare eller tandhygienist. Tandköttsinflammation kan dock, om det förblir obehandlat, leda till tandlossning som är en allvarlig tandsjukdom. Tandköttsinflammation är det första stadiet till tandlossning. 

Rökning ökar risken för tandköttsinflammation 

Rökning ökar risken för tandköttsinflammation. Det beror på att blodcirkulationen minskar i tandköttsvävnaderna när man röker eller snusar. På så sätt blir tandköttet mer känsligt för infektioner. Rökning kan även göra så att en tandköttsinflammation utvecklas snabbare och att tandköttet läker sämre efter en behandling. 

Hos en akuttandläkare får du hjälp med att behandla akut problematik i munhålan. Du kan exempelvis behöva besöka en akuttandläkare om du har tandvärk eller skadat en tand. 

En akuttandläkare är till för dig som drabbats av akuta tandbesvär som kräver snabb behandling. Det kan röra sig om plötslig och ihållande smärta eller att dina tänder har blivit utsatta för ett yttre trauma. Det går inte att planera inför ett akutbesök. Därför har tandläkarna på Aqua Dental dagligen tider avsatta för att kunna ta emot patienter med akuta tandproblem så fort som möjligt. Aqua Dental har även slopat den traditionella jour- och helgtaxan vilket innebär att ett besök hos en akuttandläkare kostar lika mycket oavsett tid på dygnet och dag i veckan. 

När behöver jag besöka en akuttandläkare? 

Du kan vara i behov av att träffa en akuttandläkare av flera anledningar. Nedan hittar du olika tillstånd som bör behandlas akut. 

• Tandvärk: Du kan drabbas av tandvärk av flera olika anledningar. Det kan bero på skador, en tandinfektion eller karies. Om du upplever plötslig, ihållande och svår tandvärk ska du alltid besöka en akuttandläkare. 
• Tandtrauma: Om dina tänder har utsatts för ett yttre trauma som skador, olyckor eller om du har slagit ut en tand bör du alltid besöka en akuttandläkare direkt. Snabb behandling ökar chanserna för att rädda tanden och minimera skadorna. 
• Visdomständer: Visdomständer kan orsaka ett flertal besvär och om du har återkommande problem med smärta och tandvärk i området kring dina visdomständer bör du besöka en akuttandläkare. Exempelvis kan du ha drabbats av perikoronit, en tandköttsinflammation vid en delvis frambruten visdomstand. 
• Trasig tandfyllning: Om en tandfyllning har lossnat eller är trasig bör du söka akut tandvård direkt. En trasig fyllning ökar nämligen risken för infektion. 

Akuttandläkare: Så går ett besök till  

När du besöker en akuttandläkare kommer en delundersökning att genomföras. Det innebär att hela munhålan inte kommer att undersökas då fokus kommer att vara på det akuta problem du har sökt hjälp för. På så sätt kan din akuttandläkare snabbt identifiera, diagnostisera och behandla ditt akuta tandbesvär. Om du skulle ha mer omfattande besvär kan det vara nödvändigt med ett återbesök för att tillståndet ska kunna behandlas. Men din akuttandläkare kommer i sådana fall att göra en temporär lösning för att lindra smärtan och besvären. 

Om du har ont i tandkött eller om det blöder kan du ha en tandköttsinflammation. Tandköttsinflammation kan, om det förblir obehandlat, leda till tandlossning. 

Tandköttsinflammation kallas även för gingivit och är i sig inte ett farligt tillstånd. Men om en inflammation i tandköttet inte behandlas kan det leda till mer allvarliga tandsjukdomar som tandlossning. Därför ska du alltid uppsöka en tandläkare för att få hjälp med eventuell behandling och diagnostisering.  

Vad är tandköttsinflammation?

Tandköttsinflammation är en sjukdom som påverkar tandköttet. Du kan märka av sjukdomen när du borstar tänderna, använder tandtråd eller när du biter på något hårt, vanligtvis i form av att tandköttet börjar blöda. Om tandköttsinflammation upptäcks i ett tidigt skede kan det behandlas och tandköttet kan läka, förutsatt att du bibehåller en god munhygien i kombination med regelbundna tandläkarbesök.  

Symtom på tandköttsinflammation

Symptomen på tandköttsinflammation kan variera men det finns några vanliga symtom att vara uppmärksam på. Om du upplever ihållande problem med nedanstående symtom bör du uppsöka vård.  

• Blödande tandkött: Rött, svullet tandkött som blöder vid tandborstning eller användning av tandtråd kan vara ett tecken på tandköttsinflammation. 
• Värkande tandkött: Smärta i tandköttet, särskilt vid användning av tandtråd, kan vara ett annat symptom på inflammation och förkommer ofta tillsammans med blödande tandkött. 
• Tillbakadraget tandkött: Om du har drabbats av tillbakadraget tandkött har du förmodligen haft tandköttsinflammation ett tag. Det innebär att bakterier har samlats i de fickor som uppstått mellan tänderna och tandköttet.  
• Dålig andedräkt: Dålig andedräkt kan också vara ett tecken på tandköttsinflammation.

När ska jag söka vård?

Tandköttsinflammation är ofta asymtomatiskt i ett tidigt skede så därför bör du, så fort du börjar uppvisa symtom, söka vård. Om du upplever ihållande problem med ditt tandkött, så som tillbakadraget tandkött, svullnad, rodnad eller blödning, bör du söka akut tandvård. Då får din tandläkare möjlighet att bedöma ditt vårdbehov och tillståndets omfattning.   

Vad orsakar tandköttsinflammation?

Tandköttsinflammation kan uppstå på grund av flera olika orsaker men den vanligaste orsaken till tandköttsinflammation är en bristande munhygien. Det bildas dagligen bakteriebeläggningar på våra tänder, även kallat plack. Plack samlas mellan och runt tänderna och måste tas bort varje dag. Om plack inte tas bort regelbundet kan det påverka tandköttet och orsaka en inflammation. Andra orsaker till tandköttsinflammation kan vara:  

• Rökning: Om du röker minska blodcirkulationen i tandköttsvävnaden och tandköttet blir på så sätt mer känsligt för infektioner.  
• Visdomständer: När visdomständerna bryter fram kan en delvis frambruten visdomstand ibland täckas av en tandköttsflik. Detta kan försvåra rengöringen och bakterier kan samlas där. Detta kan leda till att tandköttet blir inflammerat. En tandköttsinflammation vid en delvis frambruten visdomstand kallas för perikoronit.   
• Bristfällig kost: Om du har en brist på C-vitamin kan du löpa ökad risk för att drabbas av en tandköttsinflammation.  
• Sjukdomar som påverkar immunförsvaret: Om du har diabetes eller genomgår en cancerbehandling kan du lättare drabbas av tandköttsinflammation. 

Så behandlas tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation är vanligtvis enkelt att behandla i ett tidigt stadie och då är prognosen också oftast god. Tandläkaren rengör då det inflammerade området noggrant och undersöker eventuell risk för tandlossning. Därefter kommer du att få råd och tips om vilka steg din munvårdsrutin bör innehålla för att undvika framtida problem. Du kan ibland även bli rekommenderat att använda ett bakteriedödande medel.  

Trots att det kan gör ont att rengöra det inflammerade området, är det viktigt att göra det regelbundet. Om du rengör noggrant i området brukar en lindrig tandköttsinflammation bli bättre redan efter ett par dagar. Vid kraftig obehagskänsla eller överdriven blödning bör du återigen konsultera din tandläkare. Ibland kan antibiotika ordineras, men detta sker sällan.  

Karies kan vara svårt att upptäcka själv. Men symtom som man bör vara extra uppmärksam på är bland annat vita fläckar på tänderna och om tänderna börjar missfärgas och skifta i grått eller svart.  

Karies, även kallat hål i tänderna, uppstår när tänderna utsätts för syraattacker till följd av bakterier och plack som finns i munnen och på dina tänder. Karies är en vanlig tandsjukdom som kan behandlas och förebyggas. Men utan behandling kan karies utvecklas till betydligt allvarligare tandsjukdomar som pulpit och tandinfektion. 

Symtom på karies 

Karies kan vara svårt att upptäcka själv då det ofta utvecklas mellan tänderna och är asymtomatiskt. Men nedanstående symtom kan vara tecken på karies: 

• Svåra ilningar i tänderna. Denna typ av symtom förekommer dock oftast om kariesangreppet är långtgående. 
• Missfärgade tänder som gradvis blir gråa eller svarta. 
• Tandvärk. 
• Små svarta eller bruna fläckar på tänderna. 
• Små vita fläckar på emaljen kan vara ett symtom på karies i ett tidigt skede, så kallad kritkaries. 

Det finns även faktorer som kan öka risken för karies, som exempelvis muntorrhet. Det beror på att saliven neutraliserar syror i munnen och skyddar därmed dina tänder mot bakterier och syraattacker.  

Om du upplever någon av ovanstående symtom bör du söka akut tandvård. Tidig behandling av karies minskar risken för omfattande skador och kostsamma behandlingar. 

Hur kan karies förebyggas? 

För att förebygga karies är följande steg viktiga: en god munvårdsrutin, regelbundna tandläkarbesök, undvika småätande mellan måltider och minska sockerintaget. En god munvårdsrutin bör inkludera följande: 

• Borsta tänderna två gånger dagligen med fluortandkräm. 
• Använda tandtråd dagligen för att avlägsna plack och matrester mellan tänderna. 
• Använda en munskölj med fluor. 

Fluor är en effektiv förebyggande åtgärd mot karies och kan till och med reparera ytliga kariesskador. Regelbundna tandläkarbesök ger möjlighet till tidig upptäckt av karies och hos din tandläkare får du även råd om hur du ska upprätthålla en god munhygien.